Sjukskrivning – den kompletta guiden till regler, ersättning och rehabilitering

pauliina45
24 mars
22 min läsning

Uppdaterat: 9 apr.

Att navigera reglerna kring sjukskrivning kan vara snårigt. Den här artikeln går igenom allt från hur blir man sjukskriven till vilka lagar och ersättningar som gäller.

Vad är sjukskrivning?

Sjukskrivning innebär att en läkare bedömer att du på grund av sjukdom eller skada inte kan arbeta under en period (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Läkaren utfärdar då ett sjukintyg (även kallat läkarintyg) som intygar att din arbetsförmåga är tillfälligt nedsatt av medicinska skäl. Sjukskrivningen ses som en del av behandlingen – den ger dig tid för återhämtning så att du kan bli frisk och återgå i arbete (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Du kan vara sjukskriven på heltid eller deltid beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt. Det går alltså att arbeta delvis och vara sjukskriven på 25, 50 eller 75 procent om det är medicinskt motiverat (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan).

Det är viktigt att förstå att sjukskrivning inte är något du själv beslutar om i längden, utan det krävs en medicinsk bedömning. Under de första 7 dagarna kan du visserligen själv anmäla sjukfrånvaro utan läkarintyg (egen sjukanmälan), men om sjukdomstiden blir längre krävs intyg från läkare (mer om detta nedan). Sammanfattningsvis är sjukskrivning det formella tillståndet där du är borta från arbetet av hälsoskäl, med läkarens godkännande, för att möjliggöra läkning och förhindra att arbete förvärrar tillståndet.

Hur blir man sjukskriven?

Processen för att bli sjukskriven börjar oftast med att du känner dig för sjuk för att arbeta. Första steget är att sjukanmäla dig till din arbetsgivare direkt när du insjuknar. Om du är anställd informerar du alltså arbetsgivaren samma dag som du stannar hemma. Är du arbetssökande (eller deltidsarbetslös) gör du istället sjukanmälan till Försäkringskassan från dag 1 (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan) (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan).

Ingen läkare behövs de första sju dagarna: Du har rätt att själv sjukskriva dig (egen sjukfrånvaro) upp till sju kalenderdagar i följd utan läkarintyg (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Skulle du bli frisk innan dess kan du återgå i arbete utan något intyg. Från och med den åttonde sjukdagen krävs läkarintyg. Det betyder att om din sjukdom varar längre än en vecka måste du uppsöka läkare som kan bedöma din hälsa och utfärda ett sjukintyg (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Intyget ska beskriva din diagnos och varför du inte kan arbeta. Du lämnar detta intyg till din arbetsgivare för att ha rätt till fortsatt sjuklön (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Läkaren kan oftast skicka intyget elektroniskt direkt till Försäkringskassan, men du ansvarar för att arbetsgivaren får sin kopia. I vissa fall kan arbetsgivaren begära läkarintyg tidigare än dag 8, till exempel vid upprepad frånvaro eller misstanke om missbruk av sjukskrivning, men det är undantagsfall.

Arbetsgivaren anmäler till Försäkringskassan vid längre sjukfrånvaro: Om du är anställd och fortfarande är sjuk dag 15, tar din arbetsgivare över kontakten med Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska då sjukanmäla dig till Försäkringskassan eftersom det är Försäkringskassan som hanterar sjukpenning från och med dag 15 (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan) (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Du kan själv se på Mina sidor hos Försäkringskassan att arbetsgivaren gjort anmälan. Efter sjukanmälan måste du själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Detta görs enklast via Försäkringskassans e-tjänst där du loggar in med BankID. I ansökan bifogar du (eller anger referens till) ditt läkarintyg. Försäkringskassan behöver intyget för att bedöma din rätt till ersättning. Om du är egenföretagare eller anställd utan sjuklön (t.ex. vissa behovsanställningar) ska du själv göra sjukanmälan direkt till Försäkringskassan dag 1 (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan) och därefter ansöka om sjukpenning, eftersom du inte har någon arbetsgivare som betalar sjuklön de första 14 dagarna.

Sammanfattning av stegen för att bli sjukskriven:

Dag 1: Sjukanmäl till arbetsgivaren (eller Försäkringskassan om du saknar arbetsgivare). Karensavdrag (se nedan) görs på din ersättning.
Dag 2–7: Behöver du fortsatt vara hemma kan du vara det utan läkarintyg. Arbetsgivaren betalar sjuklön under den här perioden.
Dag 8: Sök läkare om du fortfarande är sjuk. Läkarintyg krävs från denna dag för att fortsatt ersättning ska betalas (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177).
Dag 8–14: Lämna läkarintyg till arbetsgivaren. Du får sjuklön från arbetsgivaren tom dag 14.
Dag 15: Arbetsgivaren ska anmäla ditt sjukfall till Försäkringskassan (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Du behöver nu ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan och skicka in läkarintyg (oftast sker detta elektroniskt via 1177) (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan).
Dag 15 och framåt: Försäkringskassan handlägger din ansökan och betalar ut sjukpenning om du har rätt till det. Du kan följa ärendet på Mina sidor och se utbetalningar när de är på väg.

Genom att följa dessa steg får du den formella sjukskrivningen på plats och säkerställer att du får rätt ersättning under din frånvaro. Kom ihåg att hålla kontakt med din arbetsgivare under sjukskrivningen, särskilt om ditt tillstånd förändras eller om läkaren förlänger sjukskrivningen.

Regler och lagar vid sjukskrivning

Sjukskrivning och sjuklön styrs av både lagar (framför allt Själva sjuklönelagen och kapitel i Socialförsäkringsbalken) och av Försäkringskassans föreskrifter. Här är de viktigaste reglerna att känna till:

Karensavdrag istället för karensdag

Sedan 2019 finns inte längre en karensdag med helt löneavdrag, utan istället ett karensavdrag. Karensavdraget är alltid 20% av den sjuklön eller sjukpenning som motsvarar en genomsnittlig veckas arbete (Karensavdrag - Försäkringskassan). Det innebär i praktiken att oavsett när under dagen du blir sjuk eller hur ditt arbetspass såg ut, dras ett engångsavdrag på 20% av en veckas ersättning. Detta avdrag görs i början av sjukperioden som en sorts “självrisk” innan du börjar få sjuklön. Karensavdraget ersatte den tidigare karensdagen för att ge ett mer rättvist avdrag för alla. Exempel: Om du jobbar heltid måndag–fredag och blir sjuk, så kommer cirka en dags ersättning (20% av en arbetsvecka) dras som karens. För deltidsanställda beräknas avdraget proportionerligt på veckoinkomsten. Om du är arbetslös och får sjukpenning, drar Försäkringskassan ett karensavdrag motsvarande en hel dags ersättning i början av sjukperioden (Karensavdrag - Försäkringskassan).

Sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna

Enligt lag är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön under din sjukfrånvaros första 14 kalenderdagar (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se) (minus karensavdraget som tas i början). Sjuklönen uppgår normalt till cirka 80% av din vanliga lön för de timmar du skulle arbetat. För att ha rätt till sjuklön krävs att du varit anställd minst en månad eller annars arbetat sammanhängande i 14 dagar, samt att din arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom (det bedömer arbetsgivaren utifrån ditt sjukintyg) (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Arbetsgivaren kan i vissa fall neka sjuklön om de anser att du kan utföra andra arbetsuppgifter; i så fall kan du pröva ärendet hos Försäkringskassan som kan betala ut sjuklönegaranti. De flesta kollektivavtal följer lagen om sjuklön, och många ger inte mer ersättning under de första 14 dagarna än vad lagen föreskriver, men kontrollera ditt anställningsavtal eller avtal via facket för eventuella extra ersättningar.

Läkarintyg krävs efter dag 7

Som nämnts ovan måste du lämna läkarintyg från och med åttonde dagen i sjukperioden (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Intyget är underlag för både arbetsgivaren (för fortsatt sjuklön) och Försäkringskassan (för sjukpenning). Normalt ska intyget visa diagnos, hur länge du beräknas behöva vara sjukskriven och i vilken grad (grad av nedsatt arbetsförmåga). Under sjuklöneperioden (dag 1–14) är det din arbetsgivare som har rätt att begära in och bedöma intyget. Försäkringskassan blandar sig i regel inte i förrän efter dag 14. Obs: I undantagsfall kan Försäkringskassan besluta att kräva läkarintyg redan från första sjukdagen (så kallat företrädardagar), men då informeras du i förväg om detta (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Arbetsgivaren kan också kräva tidigare intyg om det finns särskilda skäl, men sådana situationer är relativt ovanliga.

Sjuk längre än 14 dagar – sjukpenning tar vid

Om du fortsatt är sjuk dag 15 upphör arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se). Från och med dag 15 kan du istället ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se). Din arbetsgivare ska anmäla sjukfallet till Försäkringskassan när du varit sjuk i 14 dagar (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se), men det är du själv som formellt ansöker om sjukpenning. Försäkringskassan gör då en egen prövning av din arbetsförmåga utifrån läkarintyget och eventuellt ytterligare uppgifter. Sjukpenning kan beviljas i olika omfattning (25%, 50%, 75% eller 100%) beroende på hur mycket din arbetsförmåga bedöms vara nedsatt (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan).

Rehabiliteringskedjan – tidsgränser för prövning av arbetsförmågan

Socialförsäkringsbalken innehåller regler om hur din arbetsförmåga ska bedömas över tid, ofta kallat rehabiliteringskedjan. Den innebär följande viktiga hållpunkter:

Dag 1–90: Försäkringskassan bedömer din rätt till sjukpenning mot ditt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Du har rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete (eller möjligtvis annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren) på grund av sjukdom.
Dag 91–180: Nu skärps kraven något. Efter 90 dagars sjukskrivning bedöms rätten till sjukpenning mot något arbete alls hos din arbetsgivare. Det betyder att om du kan utföra någon arbetsuppgift hos din arbetsgivare (även om inte din ordinarie tjänst) så kan sjukpenningen dras in, om arbetsgivaren kan erbjuda sådant arbete. Om du däremot inte kan utföra något arbete hos arbetsgivaren kvarstår rätten till sjukpenning.
Efter dag 180: Nu prövas arbetsförmågan mot hela den vanliga arbetsmarknaden. Du har bara rätt till fortsatt sjukpenning efter 180 dagar om du inte kan utföra något arbete som normalt finns på arbetsmarknaden. Försäkringskassan gör då en bredare bedömning, ofta med hjälp av Arbetsförmedlingens listor över olika yrken och krav. Om de bedömer att du skulle kunna ta ett annat normalt förekommande jobb (som är rimligt i förhållande till din utbildning och erfarenhet) kan sjukpenningen nekas.
Undantag: Det finns vissa undantag som gör att prövningen även efter dag 180 kan ske mot arbete hos din nuvarande arbetsgivare (alltså mildare krav). Undantag ges t.ex. om det är troligt att du kan återgå till ditt vanliga arbete hos arbetsgivaren innan dag 365 (inom ett år från första sjukdagen), eller om det finns “särskilda skäl” att anta att du kan återgå senast dag 550. Även om du har en allvarlig sjukdom eller är nära pensionsålder (63 år eller äldre) kan undantag göras. Dessa undantag innebär att du kan behålla sjukpenning trots att 180 dagar passerat, om prognosen är att du snart kan komma tillbaka till din arbetsgivare.
Maxgräns för sjukpenning: Tidigare fanns en bortre gräns på 914 dagar för sjukpenning (cirka 2,5 år), men den tidsgränsen är borttagen sedan 2016. Idag finns ingen absolut tidsgräns, men ersättningsnivån sänks efter 364 dagar. Du kan få sjukpenning på så kallad normalnivå (ca 80%) i 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar. Efter 364 sjukdagar sänks ersättningen normalt till fortsättningsnivå, 75% av din sjukpenninggrundande inkomst (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Detta kräver en ny ansökan om förlängd sjukpenning och kan beviljas för ytterligare maximalt 550 dagar. Vid allvarlig sjukdom kan man dock ansöka om att behålla 80%-nivån även efter dag 364 (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Om du skulle uppnå maxtiden även för förlängd sjukpenning och fortfarande inte kunna arbeta, finns möjligheten att söka sjukersättning (det som förr kallades förtidspension, en mer permanent ersättning vid varaktig nedsättning av arbetsförmågan). Sjukersättning beviljas dock endast om din arbetsförmåga anses stadigvarande nedsatt med minst 25% och det görs en separat ansökan och utredning för det.

Sammanfattningsvis är de viktigaste reglerna: Karensavdrag 20% i början, arbetsgivaren betalar 14 dagars sjuklön, därefter tar Försäkringskassan över med sjukpenning (kring 80% av lön upp till ett tak). Din arbetsförmåga bedöms successivt strängare ju längre du är sjukskriven, med mål att främja rehabilitering eller omprövning av din situation. Nästa avsnitt går närmare in på ersättningar i praktiken.

Sjukpenning och ersättning

Sjuklön dag 1–14

När du är sjukskriven kortare tid än 15 dagar får du sjuklön från din arbetsgivare. Första dagen görs som sagt ett karensavdrag (ingen ersättning för motsvarande 20% av en vecka) (Karensavdrag - Försäkringskassan). Från dag 2 till 14 betalas sjuklön ut, vanligtvis med 80% av din vanliga lön för de förlorade arbetsdagarna. Sjuklönen betalas ut på ordinarie löneutbetalning eller enligt arbetsgivarens rutiner. Tänk på att 80% är grundregeln – vissa kollektivavtal kan ge ett par extra procents sjuklön eller ersätta karensen med en extra försäkring, men det varierar.

Sjukpenning från Försäkringskassan dag 15 och framåt

Om du fortfarande är sjuk efter två veckor börjar sjukpenning att gälla. Sjukpenningen beräknas utifrån din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), vilket i princip är din årsinkomst från arbete upp till ett visst maxbelopp. Försäkringskassan ersätter knappt 80% av din inkomst upp till inkomsttaket i sjukpenning (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Inkomsttaket motsvarar 8 prisbasbelopp (år 2023 är taket ca 400 000 kr/år, vilket ger en maxersättning på cirka 1 125 kr före skatt per dag; år 2024 höjdes taket något, maxersättning nämns till 1 250 kr/dag (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan)). Har du en lön över taket, får du inget för belopp över taket via den allmänna försäkringen, men många arbetsplatser med kollektivavtal har försäkringar som kan ge extra ersättning i sådana fall (t.ex. via AFA Försäkring eller tjänstepensionsavtal).

Sjukpenningen betalas ut 7 dagar i veckan (ett månadsbelopp fördelas på 7 dagar), så 1 250 kr/dag motsvarar ungefär 37 500 kr/månad före skatt som högsta ersättning i dagsläget. För de allra flesta innebär 80% av lönen att du får lite mindre pengar än när du jobbar, vilket kan påverka din ekonomi. Det är därför bra att se över sin ekonomiska situation vid längre sjukskrivning – t.ex. om du har rätt till bostadsbidrag, om du kan pausa studielån vid sjukdom, eller om du har privata sjukförsäkringar.

Skatt på sjukpenning

Sjuklön och sjukpenning är skattepliktiga precis som vanlig lön. Arbetsgivaren drar preliminärskatt på sjuklönen och Försäkringskassan drar skatt på sjukpenningen enligt dina uppgifter. Tänk på att sjukpenningen inte ger pensionsavsättningar som lön gör, men sjukperioder räknas ändå in i din allmänna pension som så kallade pensionsgrundande belopp.

Tillägg genom kollektivavtal

Många som arbetar under kollektivavtal har rätt till kompletterande ersättning vid sjukskrivning. Till exempel har privata tjänstemän via ITP-systemet en försäkring som ger sjukpension från cirka dag 91 på sjukskrivningen (vanligen runt 10% extra ersättning på lönedelar under taket och 65% på lönedelar över taket). Kommunalt anställda och statligt anställda har liknande lösningar som ger extra pengar efter 14 eller 90 dagars sjukskrivning. Kolla med din arbetsgivare eller fackförbund om vad som gäller för dig. Dessa kollektivavtalade ersättningar administreras oftast automatiskt (arbetsgivaren eller du gör en anmälan till t.ex. AFA Försäkring eller tjänstepensionsbolaget), men det är bra att ha koll så du inte missar pengar du har rätt till.

Hur länge kan man få ersättning?

Normalt kan du få sjukpenning under längre tid så länge din arbetsförmåga är nedsatt, men som nämnts ovan sänks ersättningen från 80% till 75% efter ungefär ett års sjukskrivning (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). För att få sjukpenning efter 1 år måste man ansöka om förlängd sjukpenning. Den kan ges i upp till ca 18 månader ytterligare. Om du närmar dig den bortre gränsen och det fortfarande är oklart om du kan komma tillbaka i arbete, kan Försäkringskassan diskutera med dig om rehabiliteringsmöjligheter eller om det är aktuellt att söka sjukersättning (permanent ersättning).

Avslutningsvis, kom ihåg att sjukpenning inte automatiskt betyder att man får 80% av sin fulla lön om man inte kan arbeta alls – det finns takbelopp, karens och eventuellt deltidssjukskrivningar att ta hänsyn till. Planera din ekonomi utifrån lite mindre inkomst och försök om möjligt dra ner på utgifter om du blir sjukskriven en längre tid. Försäkringskassan har verktyg som Ersättningskollen där du kan räkna ut ungefärlig ersättning baserat på din lön (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan).

Arbetsgivarens ansvar vid sjukskrivning

Arbetsgivaren har en central roll i början av en sjukskrivning och även under en långtidssjukskrivning. Här är huvuddragen i arbetsgivarens ansvar:

Betala sjuklön dag 1–14: Din arbetsgivare ska betala sjuklön till dig under de första 14 dagarna av sjukperioden, enligt lag (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se). Sjuklönen är som nämnt cirka 80% av lönen. Arbetsgivaren gör också karensavdraget i början av perioden. För att arbetsgivaren ska betala sjuklön krävs att du sjukanmält dig korrekt och lämnat in läkarintyg från dag 8. Arbetsgivaren har rätt att neka sjuklön om underlagen inte kommer in eller om de bedömer att det finns arbetsförmåga (t.ex. kan erbjuda andra uppgifter), men då kan du få saken prövad av Försäkringskassan som kan betala ut sjukpenning i stället (sjuklönegaranti) vid tvist. Generellt är dock arbetsgivare tillmötesgående om tydligt läkarintyg finns.
Sjukanmäla till Försäkringskassan efter 14 dagar: Om du varit sjuk i 14 dagar ska arbetsgivaren göra en anmälan till Försäkringskassan dag 15 (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan) (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Detta är viktigt för att du ska kunna få sjukpenning. Arbetsgivaren skickar också in uppgifter om din lön och arbetstid till Försäkringskassan som underlag för beräkning av din ersättning. Som anställd behöver du alltså se till att arbetsgivaren faktiskt gör denna sjukanmälan – det sker oftast rutinmässigt via arbetsgivarens löne- eller HR-system. Du kan kontrollera på Försäkringskassans Mina sidor om en sjukanmälan registrerats (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Om din arbetsgivare av någon anledning skulle missa att sjukanmäla kan du själv kontakta Försäkringskassan och anmäla det, men i normalfallet sköter arbetsgivaren detta.
Rehabiliteringsansvar: Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar att verka för rehabilitering och anpassning av arbetet om du är sjukskriven en längre tid. Konkret innebär detta att arbetsgivaren ska ta fram en rehabiliteringsplan för återgång i arbete senast dag 30 om din sjukskrivning förväntas vara 60 dagar eller mer. Planen ska tas fram i samråd med dig och eventuellt företagshälsovård. Den ska innehålla åtgärder som kan underlätta din återgång, t.ex. anpassade arbetsuppgifter, arbetstider, hjälpmedel eller arbetsträning. Arbetsgivaren behöver också löpande följa upp din situation och hålla kontakt under sjukfrånvaron. Genom att tidigt planera för återgång ökar chanserna att du snabbare kan komma tillbaka, helt eller delvis.
Anpassning och omplacering: Enligt arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen ska arbetsgivare göra skäliga anpassningar för anställda som har nedsatt arbetsförmåga. Det kan handla om ergonomiska hjälpmedel, förändrade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider eller omplacering till en annan tjänst inom företaget. Om du till exempel inte kan lyfta tungt efter en skada, kanske arbetsgivaren kan ge dig mer administrativt arbete under en period. Arbetsgivaren ska undersöka möjligheten till omplacering om du inte kan återgå till din tidigare befattning. Detta är även en förutsättning innan en eventuell uppsägning pga. sjukdom (mer om det nedan) – arbetsgivaren måste kunna visa att inga omplaceringsmöjligheter fanns kvar. Så länge det finns arbetsuppgifter du kan utföra, ska alltså arbetsgivaren försöka ordna detta istället för att säga upp dig.
Kontakt med Försäkringskassan och läkare: Arbetsgivaren har rätt (och ibland skyldighet) att delta i avstämningsmöten med Försäkringskassan, dig och sjukvården. Dessa möten hålls ibland när en person varit sjukskriven en längre tid för att planera återgång och klarlägga vilka insatser som behövs. Arbetsgivaren bör också ge Försäkringskassan information om dina arbetsuppgifter och eventuella anpassningsmöjligheter, vilket blir underlag i Försäkringskassans bedömning.
Intygshantering: Arbetsgivaren ska hantera sjukintyg och sjukförsäkran konfidentiellt. Det råder tystnadsplikt kring de uppgifter i läkarintyg du lämnar, så chefer/HR får inte sprida detaljer om din hälsa till andra anställda (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se). Oftast lämnar du intyget till en personalansvarig eller HR-avdelning snarare än din närmaste chef, beroende på företagets rutiner. Intyget ska innehålla det som behövs för att bedöma din arbetsförmåga, men detaljerad medicinsk information brukar inte framgå (läkaren kan ofta dölja diagnos om du önskar, och istället fokusera på funktionsnedsättningarna).
Arbetsanpassning och hjälpmedel: Arbetsgivaren kan få ekonomiskt bidrag för arbetsplatsinriktade åtgärder, exempelvis inköp av hjälpmedel, via Försäkringskassan (så kallat arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd (Intyg för sjukpenning - Försäkringskassan)). Detta för att underlätta att du kan vara kvar i jobbet trots sjukdom. Arbetsgivaren ska också underlätta arbetsträning om det är aktuellt – exempelvis låta dig komma tillbaka på deltid och successivt öka arbetstiden.

Sammanfattningsvis ska arbetsgivaren betala ersättning de första 14 dagarna, anmäla långvarig sjukfrånvaro och aktivt verka för att du kan komma tillbaka i arbete. Om arbetsgivaren brister i sitt rehabiliteringsansvar kan det få arbetsrättsliga konsekvenser vid en eventuell tvist om uppsägning. Ett gott samarbete mellan dig som sjukskriven och din arbetsgivare, med stöd av Försäkringskassan vid behov, är ofta nyckeln till en framgångsrik rehabilitering.

Långtidssjukskrivning och rehabilitering

Långtidssjukskrivning definieras ofta som en sjukskrivning som pågår längre än 60–90 dagar. Vid dessa längre sjukperioder blir rehabilitering och planering avgörande. Här går vi igenom vad som händer när sjukskrivningen drar ut på tiden och hur rehabiliteringsprocessen fungerar.

Långvarig sjukdom, till exempel vid allvarliga infektioner, kan kräva en längre sjukskrivningsperiod och omfattande rehabilitering. Det är viktigt med en plan för att stegvis kunna återgå i arbete.

Rehabiliteringskedjan och avstämningspunkter

Som nämnt ovan träder rehabiliteringskedjans bedömningar in vid 90 och 180 dagar. Försäkringskassan gör dessa avstämningar för att utvärdera din arbetsförmåga mot olika referenspunkter – först ditt eget jobb, sedan andra jobb hos din arbetsgivare, och till sist hela arbetsmarknaden. Dessa tidsgränser ska inte ses som att du automatiskt blir av med ersättningen vid 90 eller 180 dagar; de är snarare kontrollstationer. I praktiken kan du fortsätta vara sjukskriven hos samma arbetsgivare långt över 180 dagar, men efter 180 dagar krävs som sagt att Försäkringskassan bedömer att du inte klarar något jobb som finns att få (eller att något undantag är uppfyllt). Många långtidssjukskrivna får undantag beviljade vid 180-dagarsgränsen, särskilt om det finns en tydlig plan för att komma tillbaka till gamla jobbet innan dag 365 eller om sjukdomen är allvarlig och behandling pågår.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Detta är åtgärder som syftar till att du ska kunna återgå i arbete, antingen hos din nuvarande arbetsgivare eller på sikt på annat håll. Rehabilitering kan vara medicinsk (t.ex. sjukgymnastik, terapi) men även arbetslivsinriktad, som arbetsträning. Arbetsträning innebär att du under en tid går till arbetsplatsen och utför arbete i träningssyfte, utan fulla prestationskrav (Intyg för sjukpenning - Försäkringskassan). Du kanske börjar med några timmar om dagen med enklare uppgifter och successivt ökar. Under arbetsträning kan Försäkringskassan betala rehabiliteringsersättning istället för sjukpenning (Intyg för sjukpenning - Försäkringskassan) (Intyg för sjukpenning - Försäkringskassan). Arbetsträningen planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan och dig, och den kan pågå upp till tre månader åt gången (Intyg för sjukpenning - Försäkringskassan). Parallellt kan andra insatser göras, som samtal med psykolog, sjukgymnastik eller utbildning för omskolning om det skulle behövas.

Rehabiliteringsplan

Som nämnt ska arbetsgivaren göra en plan för återgång i arbete vid längre sjukskrivning. Denna plan är ett viktigt verktyg. I planen kan det stå exempelvis: Mål: att Anna ska kunna arbeta 50% efter tre månader. Åtgärder: Anpassa Annas arbetsuppgifter till lättare administrativt arbete; Anna deltar i arbetsträning 2 timmar per dag initialt; ergonomisk utredning av Annas arbetsplats beställd. Uppföljning: HR och Anna samtalar var fjärde vecka om hur det går. En sådan plan hjälper alla parter att ha en tydlig väg framåt. Försäkringskassan kan begära in rehabiliteringsplanen och använder den i sin bedömning av sjukfallet.

Samverkan mellan aktörer

Vid lång sjukskrivning är det vanligt att Flerpartsmöten hålls. Du kan bli kallad till ett möte med Försäkringskassan, din arbetsgivare och vårdgivare (t.ex. läkare eller företagshälsovård). Syftet är att utbyta information och samordna insatser. Detta kallas ofta för avstämningsmöte. Dina synpunkter är förstås centrala på sådana möten – var ärlig med hur du mår och vad du tror att du klarar, men var också öppen för förslag om stegvis återgång om det är möjligt.

Ekonomiska konsekvenser vid långtidssjukskrivning

Efter ett års sjukskrivning på normal nivå som vi nämnt, kan ersättningen minska till 75%. För många är det en ekonomisk påfrestning. Det kan vara bra att i god tid se över möjligheter som sjukpension via jobbet (om du har tjänstepension), eller kontakta facket för rådgivning om ekonomiskt stöd. Försäkringskassan skickar ut information när din ersättningsperiod närmar sig 364 dagar, så du kan ansöka om förlängning i tid. Tänk på att förlängd sjukpenning inte ges per automatik – du måste ansöka om den och din arbetsförmåga omprövas då mot hela arbetsmarknaden igen. Har du en pågående allvarlig behandling (t.ex. cancerbehandling) är det vanligtvis inga problem att få förlängd sjukpenning beviljad.

Om arbetsförmågan inte återkommer

Trots alla rehabiliteringsinsatser händer det att en person inte återfår sin arbetsförmåga i någon rimlig utsträckning. Om läkare bedömer att din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt kan du, som nämnt, ansöka om sjukersättning (varaktig ersättning). Man behöver inte alltid ha maximalt antal sjukpenningdagar förbrukade för att söka sjukersättning; ansökan kan göras om det är uppenbart att arbetsförmågan inte kommer tillbaka inom överskådlig tid (minst ett år framåt, men helst permanent nedsättning). Processen för sjukersättning innefattar oftast utlåtanden från läkare och ibland kompletterande utredningar. Sjukersättning kan beviljas på 25, 50, 75 eller 100% nivå beroende på hur mycket du anses kunna arbeta framöver.

Sammanfattningsvis handlar långtidssjukskrivning om att rehabilitering står i fokus – att steg för steg hjälpa dig tillbaka, om möjligt. Det är en balansgång mellan att ge dig tillräcklig tid att läka och att undvika onödigt lång frånvaro från arbetslivet. Både du och arbetsgivaren, med stöd av vården och Försäkringskassan, behöver arbeta tillsammans för bästa resultat.

Uppsägning vid långtidssjukskrivning

En vanlig oro bland sjukskrivna är: Kan jag bli av med jobbet på grund av att jag är sjuk? Enligt svensk lag är sjukdom i sig inte saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen och lagen om anställningsskydd (LAS) är tydliga med att en arbetsgivare inte kan säga upp någon enbart för att man är sjuk. Det finns dock situationer där långvarig eller permanent nedsatt arbetsförmåga kan leda till uppsägning, men kraven är högt ställda.

För att en uppsägning på grund av sjukdom ska vara laglig krävs att arbetsförmågan är så pass nedsatt att arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse åt arbetsgivaren, trots alla rimliga rehabiliteringsinsatser. Arbetsgivaren måste alltså först ha uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar: gett möjlighet till behandling, arbetsträning, anpassning och prövat omplacering. Om arbetstagaren efter detta fortfarande, permanent, inte kan utföra ens andra arbetsuppgifter inom företaget, då kan det utgöra saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl (hälsoskäl).

Innan uppsägning ens övervägs måste arbetsgivaren undersöka om det finns någon omplacering till annat arbete i organisationen. Det kan till exempel vara en mindre krävande roll som är ledig, som den sjukskrivne skulle klara av trots sin nedsättning. Endast om ingen omplacering är möjlig och prognosen är att arbetstagaren inte kommer kunna utföra arbete av betydelse framöver, kan uppsägning bli aktuellt. Bevisbördan ligger på arbetsgivaren – vid en tvist måste arbetsgivaren kunna visa att de gjort allt som kan krävas i rehabiliteringsväg och att arbetstagaren ändå inte kan arbeta.

Praktiskt går det ofta till så här: Om du varit sjuk väldigt länge (ofta över ett år) och det inte finns tecken på återgång, kan arbetsgivaren i samråd med facket diskutera uppsägning. Ofta inväntar man beslut om sjukersättning (förtidspension) för den anställde innan man avslutar anställningen, för att säkerställa att personen har ekonomisk trygghet. Vissa kollektivavtal har också regler om så kallad “turordningskrets” vid rehabilitering/uppsägning pga hälsa.

Viktigt att veta: Du kan inte bli “avskedad” för att du är sjuk. Avsked är något som sker vid grov misskötsel och innebär omedelbart avskiljande utan uppsägningstid – det har inget med sjukdom att göra. Det vi talar om här är uppsägning med uppsägningstid (ofta 1–6 månader beroende på din anställningstid och avtal). Under uppsägningstiden har du rätt till lön/sjuklön som vanligt. Om du sköter dina åtaganden (kommer med läkarintyg, deltar i rehabilitering) så är risken att bli uppsagd på grund av sjukdom liten, särskilt om det finns minsta hopp att du kan komma tillbaka i någon form. Facket kan stötta dig om arbetsgivaren skulle försöka säga upp dig felaktigt. En felaktig uppsägning kan bli dyr för arbetsgivaren (skadestånd och lön för uppsägningstiden och eventuellt ogiltigförklarande av uppsägningen), så seriösa arbetsgivare följer lagen noga.

Sjukskrivning ska inte leda till uppsägning – det är huvudregeln. Endast om din arbetsförmåga är varaktigt så nedsatt att du inte alls kan arbeta, och alla anpassningar redan prövats, kan anställningen avslutas. Om du hamnar i en sådan situation, se till att ha facket eller juridiskt ombud med dig för att säkerställa att allt går rätt till.

Vanliga frågor och svar om sjukskrivning

Här besvarar vi några vanliga frågor som många har kring sjukskrivning.

Hur länge kan jag vara sjuk utan läkarintyg?

Du kan vara sjukskriven själv (egen sjukanmälan) i upp till 7 dagar utan läkarintyg (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se). Från och med åttonde dagen krävs ett läkarintyg som styrker att du är sjuk och inte kan arbeta (Inför sjukskrivning, Gotland - 1177). Arbetsgivaren måste ha intyget för att betala sjuklön efter dag 7, och Försäkringskassan behöver det för att bevilja sjukpenning. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan be om intyg tidigare, men det är ovanligt. Generellt gäller alltså 7 dagar utan intyg; dag 8 måste du visa upp läkarintyg.

Vad är karensavdrag och hur fungerar det?

Karensavdraget är den del av din sjukfrånvaro som du inte får ersättning för, och det är alltid 20% av en genomsnittlig veckoersättning i sjuklön/sjukpenning (Karensavdrag - Försäkringskassan). Tidigare hade man en karensdag (första sjukdagen var helt obetald). Idag dras istället ett karensavdrag som motsvarar 20% av en vecka. Det innebär att om du blir sjuk får du ett avdrag ungefär likvärdigt med en dags ersättning, oavsett om du är sjuk en dag eller flera dagar i sträck. Om du är sjuk kortare än en vecka dras avdraget ändå bara en gång (blir du sjuk igen senare och det har gått mer än 5 dagar sedan förra sjukperioden, så blir det ett nytt karensavdrag) (Sjukskrivning och sjukfrånvaro - verksamt.se). Karensavdraget gör att din första sjuklöneperiod blir lite mindre betald, det kan man se som en självrisk. Syftet med reformen 2019 var att göra det mer rättvist – avdraget blir proportionerligt samma för alla, istället för att en karensdag kunde slå olika hårt beroende på när man blev sjuk.

Hur ansöker jag om sjukpenning hos Försäkringskassan?

Om du är anställd sköts mycket automatiskt i början: du sjukanmäler dig till jobbet dag 1, och om du är sjuk över 14 dagar anmäler arbetsgivaren dig till Försäkringskassan (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Men du måste själv göra en ansökan om sjukpenning. När arbetsgivaren har sjukanmält dig (vilket du kan se på Mina sidor hos Fk), loggar du in på Försäkringskassans e-tjänst och fyller i en ansökan om sjukpenning (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). I ansökan intygar du att du fortfarande är sjuk och inte kunnat arbeta, och du bifogar ditt läkarintyg (oftast kan Fk redan se ditt digitala intyg, men annars skickar du in det elektroniskt eller per post). Är du arbetslös eller inte har sjuklön från arbetsgivare, ska du själv sjukanmäla dig till Försäkringskassan dag 1 (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan) och därefter ansöka om sjukpenning direkt. Försäkringskassan handlägger normalt din ansökan relativt snabbt, ofta inom några veckor. Du får beslut hemskickat eller i din digitala brevlåda. Tänk på att ansöka så snart som möjligt efter dag 14 för att inte försena utbetalningar. Du måste också anmäla till Försäkringskassan om din sjukskrivning förlängs (nytt läkarintyg) eller om du börjar arbeta igen tidigare än planerat.

Kan jag vara sjukskriven på deltid och jobba resten?

Ja, det är fullt möjligt att bli sjukskriven på exempelvis 25%, 50% eller 75% av heltid, om läkaren bedömer att du kan arbeta till viss del. Detta kallas deltidssjukskrivning. Försäkringskassan kan bevilja sjukpenning i motsvarande grader: en fjärdedel, halva, tre fjärdedelar eller hela dagar (Sjukpenning för anställda - Försäkringskassan). Du får då lön från arbetsgivaren för den tid du arbetar och sjuklön/sjukpenning för den tid du är sjukskriven. Exempel: Om du är 50% sjukskriven arbetar du halva din normala arbetstid och för den andra halvan får du sjuklön (dag 2–14) respektive sjukpenning (från dag 15) på 80% av halva lönen. Deltidssjukskrivning kan vara ett bra sätt att successivt komma tillbaka i arbete. Det är viktigt att du och arbetsgivaren är överens om vilka arbetsuppgifter och arbetstider som gäller under en deltidssjukskrivning. Skulle ditt hälsotillstånd försämras under deltidssjukskrivningen och du behöver öka graden av sjukskrivning, kontakta läkare för nytt intyg och meddela arbetsgivaren samt Försäkringskassan. På samma sätt, om du klarar mer arbete än tidigare, ska graden justeras. Flexibiliteten finns för att anpassa efter din förmåga.

Kan min arbetsgivare säga upp mig när jag är sjukskriven?

Enligt lagen ska sjukdom inte i sig leda till uppsägning. Du har ett starkt skydd i och med att arbetsgivaren måste fullgöra sitt rehabiliteringsansvar och försöka anpassa eller omplacera innan uppsägning ens får övervägas. Först om din arbetsförmåga bedöms permanent så nedsatt att du inte kan utföra något arbete av betydelse hos arbetsgivaren, och prognosen är dålig trots rehabilitering, kan det bli saklig grund för uppsägning. Det är ganska ovanligt. Normalt sett är svaret nej: du blir inte uppsagd bara för att du är sjuk. Om din arbetsgivare ändå skulle ta upp frågan om uppsägning under pågående sjukskrivning, bör du omedelbart kontakta ditt fackförbund eller annat juridiskt ombud för att bevaka dina rättigheter. I många fall väntar man som sagt in om du kanske får sjukersättning (alltså permanent ersättning) innan man avslutar anställningen. Har du lång sjukfrånvaro kan det komma upp diskussioner, men det ska alltid ske i samråd med dig och eventuellt facket. Kom ihåg: så länge det finns hopp att du kan återgå i någon form, och/eller omplacering är möjligt, finns ingen laglig grund att säga upp dig.

Var kan jag få hjälp med sjukskrivning?

Om du känner dig osäker i processen eller behöver stöd finns det flera ställen att vända sig till:

Vården: Din husläkare/vårdcentral eller hos oss på Psykiatria.se som är specialiserade på sjukskrivning och rehabilitering. Vi kan utfärda läkarintyg samt samordna kontakter med t.ex. arbetsgivare och Försäkringskassan.
Försäkringskassan kan svara på frågor om ersättning, regler och hur du fyller i ansökan – de ger hjälp med sjukskrivning ur ett administrativt perspektiv. Försäkringskassan erbjuder även informationsträffar och har bra information på sin webbplats (1177.se och forsakringskassan.se är två viktiga källor för korrekta fakta).
Arbetsgivaren/HR: Din arbetsgivare, ofta via HR-avdelningen, kan hjälpa dig att förstå interna rutiner. De kan också i bästa fall erbjuda stöd via företagshälsovård. En del större arbetsplatser har en företagshälsovård som kan ge råd både medicinskt och arbetsplatsinriktat.
Fackförbundet: Om du är medlem i ett fack, kan facket ge råd om dina rättigheter och skyldigheter vid sjukskrivning. De kan också stötta om det uppstår konflikter eller frågor om anställningen under sjukdom.
1177 Vårdguiden: På webbplatsen 1177.se finns omfattande information om sjukskrivning, rehabilitering och hur man kan hantera livet under en sjukskrivning. Där finns också e-tjänster för att läsa sina intyg och kommunicera med vården.
Anhöriga och vänner: Glöm inte det informella stödet. Ibland kan praktisk hjälp i vardagen eller bara någon som lyssnar vara guld värt under en sjukskrivning, särskilt om den blir långvarig.

Att navigera sjukskrivning kan kännas byråkratiskt, men du står inte ensam – det finns hjälp att få. Utnyttja gärna de resurser som finns så blir processen lättare och du kan fokusera på det viktigaste: att bli frisk.

Sammanfattning

Sjukskrivning är till för att du ska få tid att återhämta dig från sjukdom eller skada utan att förlora hela din inkomst. Känn till reglerna om karens, intyg och ersättning, så undviker du obehagliga överraskningar. Samarbeta med läkare, arbetsgivare och Försäkringskassan – det är nyckeln till en smidig sjukskrivningsprocess. Vi hoppas denna guide har gett dig klarhet och trygghet i hur sjukskrivning fungerar. Ta hand om dig!