Utmattningssyndrom – stressrelaterad ohälsa?

pauliina45
för 5 dagar sedan
15 min läsning

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom har beskrivits som ett tillstånd som uppstår efter en långvarig period av svår stress utan tillräcklig återhämtning. Tillståndet har kallats även för “utbrändhet” och “utmattningsdepression”. Men i Sverige har diagnosen utmattningssyndrom använts för att beskriva allvarlig stressrelaterad ohälsa. Enkelt uttryckt kan man säga att utmattningssyndrom är konsekvensen av långvarig stress: om du utsätts för hög stress under lång tid utan att få vila och återhämtning kan kroppen till slut säga ifrån och du insjuknar i utmattningssyndrom.

Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller hög psykisk belastning. Det kan drabba den som under en längre tid haft mycket att göra, både på jobbet och i privatlivet, utan möjlighet till paus. Viktigt att veta är att med rätt stöd och behandling kan du återhämta dig. De allra flesta som drabbas blir bättre med tiden och kan återfå en fungerande vardag. Även om vissa kan vara extra känsliga för stress och höga krav en period efteråt. För en del tar återhämtningen längre tid, men det finns hopp – tillfrisknande är möjligt för majoriteten.

Symptom och tecken på utmattning

Utmattningssyndrom ger både psykiska och fysiska symptom. Vanliga symptom vid utmattning inkluderar:

Extrem trötthet som inte går att vila bort. Du kan känna dig utmattad, energilös och “slutkörd” hela tiden.
Sömnproblem – du kan ha vara svårt att somna, du sover oroligt eller vaknar ofta på natten. Trots mycket sömn/vila känner du dig aldrig utvilad.
Kognitiva problem såsom minnes- och koncentrationssvårigheter. Många får svårt att fokusera, planera och genomföra även enklare uppgifter i vardagen. Det som tidigare var lätt kan kännas övermäktigt.
Känslomässig påverkan – du kan vara lättirriterad, orolig eller nedstämd. Ångest och panikkänslor kan förekomma. Vissa upplever en avtrubbad känsla eller gråter lätt för småsaker.
Fysiska besvär som t.ex. hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel, magproblem eller värk i kroppen. Ofta finns en överkänslighet för ljud och ibland även ljus – intryck som du tidigare tålde kan nu upplevas som överväldigande.
Nedsatt stresstolerans – även små krav eller påfrestningar känns omöjliga att hantera. Många beskriver det som att “säkringen går” vid minsta stress, vilket är ett tecken på att stressystemet är ur balans.

Det är viktigt att förstå att inte alla drabbade har exakt samma symptom. Vissa kan ha mer framträdande kroppsliga tecken (t.ex. migrän, magbesvär), medan andra främst lider av kognitiv dimma eller ångest. Ofta finns dock en kombination av ovanstående tecken. Gemensamt är att kroppen signalerar att den inte orkar mer. Om du känner igen flera av dessa symptom hos dig själv efter en period av intensiv stress, kan det röra sig om utmattningssyndrom.

Orsaker och riskfaktorer

Långvarig stress utan återhämtning är den grundläggande orsaken till utmattningssyndrom. Men vad som utlöser den långvariga stressen kan variera. Oftast är det inte en enskild orsak, utan en kombination av belastningar i arbetslivet och privatlivet som tillsammans blir för mycket. Här är några vanliga riskfaktorer och bidragande orsaker:

Höga krav i arbetslivet – till exempel en stressig arbetsmiljö med hög arbetsbörda, höga prestationskrav och små möjligheter att påverka sin situation. Om du ständigt känner att du inte räcker till på jobbet ökar risken.
“Dubbelarbete” – när kraven är höga både på jobbet och hemma. Att jonglera en krävande karriär samtidigt som du tar huvudansvar för hem och familj kan leda till kronisk stress.
Studiepress – liksom i arbetslivet kan höga krav i samband med studier och tentaperioder bidra till utmattning. Särskilt om studenten har svårt att koppla av eller känner prestationsångest.
Privata påfrestningar – svåra livshändelser och ansvar i privatlivet ökar belastningen. Exempel är separation eller skilsmässa, en närståendes död, allvarlig sjukdom inom familjen, ekonomiska problem eller annat personligt trauma. Sådana händelser tär på det psykiska försvaret.
Omsorgsansvar – att under lång tid vårda eller ha ansvar för en närstående med stora vårdbehov kan vara mycket stressande, peciellt om det sker utöver jobb eller andra plikter.
Mobbning eller kränkningar – en dålig psykosocial miljö, exempelvis mobbning eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen, skapar kronisk stress. Att känna sig otrygg eller illa behandlad på jobbet sliter hårt på måendet.

Sammanfattningsvis handlar det ofta om obalans mellan krav och resurser under lång tid. Hög belastning – vare sig det är arbetsuppgifter, känslomässig stress eller ansvar – utan tillräcklig vila och stöd leder till att kroppen inte hinner återhämta sig. Även positiva aktiviteter kan bidra, om de sammantaget gör att du aldrig får paus.

Det är viktigt att understryka att utmattningssyndrom inte beror på svaghet hos individen. Det är en normal reaktion på onormalt hög stressbelastning under lång tid. Vem som helst kan drabbas om livssituationen blir för pressad. Däremot finns individuella faktorer som kan öka sårbarheten, till exempel perfektionism, starkt engagemang kombinerat med oförmåga att sätta gränser, eller tidigare psykisk ohälsa. Men även den mest stresståliga personen har en gräns. Att tidigt uppmärksamma stressymptom hos sig själv och skapa förändring kan förhindra att en utmattning utvecklas.

Diagnos och behandling

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen utmattningssyndrom ställs av läkare eller psykolog, ofta på en vårdcentral eller företagshälsovård. Läkaren utgår från din sjukdomshistoria: en längre tids upplevd stress utan tillräcklig återhämtning som lett till de typiska symptomen. Du kan få fylla i självskattningsformulär om stress, ångest, depression och livskvalitet. Dessa hjälper vårdpersonalen att bedöma hur allvarliga besvären är och vilket stöd du behöver.

Läkaren gör också en kroppslig undersökning och tar blodprover. Detta för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symptom – till exempel sköldkörtelrubbningar, diabetes eller vitaminbrister kan orsaka trötthet och koncentrationsproblem. Att utesluta andra orsaker är viktigt för att säkerställa att symptomen verkligen beror på stress/utmattning. Det finns nämligen ingen “enkel labbtest” som visar utmattningssyndrom; diagnosen baseras på helhetsbilden av långvarig stressbelastning och typiska symptom i frånvaro av andra förklaringar.

I Sverige har utmattningssyndrom haft en egen diagnoskod (ICD-10 kod F43.8A i det svenska systemet). Diagnoskriterierna innebär bland annat att personen har haft minst ett halvt år av stressbelastning och utvecklat en påtaglig brist på psykisk energi, nedsatt funktion och flera av de symtom som nämnts (fysiska, kognitiva och emotionella). Om dessa kriterier uppfylls och ingen annan sjukdom förklarar symptomen, kan läkaren ställa diagnosen.

Behandling vid utmattningssyndrom

Behandlingen anpassas efter dina besvär och din livssituation. Ofta behövs en kombination av flera insatser för bästa effekt. Eftersom utmattningssyndrom påverkar många delar av livet, brukar rehabiliteringen också vara mångfaldig, med både medicinska, psykologiska, sociala och fysioterapeutiska åtgärder. Vanliga delar i behandling och rehabilitering är:

Psykoedukation och stresshantering: Det innebär att få information och utbildning om hur stress påverkar kroppen. Genom ökad kunskap kan du förstå dina symptom bättre. Du kan få lära dig metoder för att minska daglig stress och hitta balans i vardagen, till exempel tidshantering, avspänningstekniker eller mindfulness.
Samtalsstöd och terapi: Många blir hjälpta av att prata med en psykolog, kurator eller psykoterapeut. I terapi (ofta kognitiv beteendeterapi, KBT) kan du få hjälp att förstå sambandet mellan din livsföring och att du blev sjuk, samt hitta nya sätt att hantera stress framöve. KBT har visat god effekt vid stress, ångest och sömnproblem kopplade till utmattning. Samtal kan ske individuellt eller i grupp, och ibland erbjuds även familjesamtal om relationer och hemmasituationen behöver förändras.
Fysiskt rehabilitering: Fysioterapi (sjukgymnastik) är ofta en del av behandlinge. Det kan handla om lätt pulshöjande träning anpassad efter din ork, andningsövningar, avslappningsövningar eller kroppskännedomsträning. Syftet är att återfå fysisk styrka och minska spänningar i kroppen. Värme, massage och andra kroppsbehandlingar kan också lindra vissa symptom och bidra till avslappning.
Livsstilsrådgivning: Du kan få stöd att se över din balans mellan aktivitet och vila. Det kan innebära hjälp med att strukturera din dag, sätta gränser och skapa rutiner för sömn, mat och återhämtning. Ofta handlar det om att hitta en hållbar livsstil som förebygger nya stresskrascher.
Läkemedel: Det finns ingen läkemedel som “botar” utmattningssyndrom, men läkemedel kan användas ibland tillfälligt för symtomlindring. Vanligt är behov av lättare sömnmedel om du har svår sömnstörning.I vissa fall kan även antidepressiva läkemedelsbehandling bli aktuellt, om du samtidigt lider av en depression eller svår ångest. Läkemedel kan ge symtomlindring och fungera som ett stöd i rehabiliteringen, men de löser inte grundproblemet och kombineras därför alltid med övriga åtgärder.

Sjukskrivning och praktiskt stöd

Att drabbas av utmattningssyndrom innebär ofta att arbetsförmågan tillfälligt blir kraftigt nedsatt. Koncentration, minne och ork räcker inte till för att jobba som vanligt. Därför är det ibland nödvändigt med sjukskrivning under en period. En del behöver bara vara borta från arbetet en kortare tid, medan andra kan behöva en längre sjukskrivning för att hinna återhämta sig. I början kan även enkla vardagssysslor kännas överväldigande – saker som att diska eller betala räkningar kan upplevas som svåra.

Under sjukskrivningen är vila och återhämtning centralt, men det betyder inte att ligga passiv. Ofta rekommenderas aktiv vila, vilket innebär att i lugnt tempo göra aktiviteter som ger energi och glädje, utan stress. Det kan vara promenader i naturen, kreativ hobby eller umgänge med närstående i den mån man orkar. Vänner och familj kan spela en viktig roll genom att ge praktisk hjälp och emotionellt stöd. Även arbetsgivaren bör visa förståelse – stöd från chefer och kollegor under denna tid är värdefullt.

När du börjar må bättre sker en successiv och stegvis återgång i arbete. Det är då viktigt att arbetsuppgifterna anpassas efter din återstående kapacitet. Kanske behöver du börja med kortare arbetsdagar eller färre ansvarsområden. Företagshälsovården kan ofta vara involverad och hjälpa till med plan för återgång i arbete. Målet är att stegvis öka belastningen i takt med att du blir starkare, utan att du återigen överbelastas. Det kan också ibland handla om arbetsträning. Företagshälsovården kan ofta vara involverad och hjälpa till med plan för återgång i arbete.

Prognosen vid utmattningssyndrom varierar. Många upplever tydlig förbättring inom några månader upp till ett år med rätt behandling och minskad stressbelastning. För vissa kan det ta längre tid – återhämtning på 6–18 månader är inte ovanligt vid svårare utmattning. En del kan ha kvarstående ökad stresskänslighet, vilket innebär att man måste vara försiktig så man inte hamnar i samma höga stressbelastning igen. Men det viktiga budskapet är att de flesta blir successivt bättre. Med tålamod, stöd och gradvis träning kan man återfå en fungerande vardag och arbetsförmåga, även om man kanske behöver göra vissa livsförändringar för att må bra på sikt.

Framtiden för diagnosen

Den officiella diagnosen “utmattningssyndrom” kommer att tas bort ur sjukvårdens diagnossystem år 2028.

Vad innebär detta för dig som patient? Vården för stressrelaterad ohälsa kommer att finnas kvar – det är bara diagnosens namn/kod som kommer att ändras. Socialstyrelsen, som ansvarar för diagnosklassifikation i Sverige, betonar att de inte ser några risker för att patienter ska komma i kläm när koden försvinner. Rätten till behandling och sjukskrivning påverkas inte av att etiketten ändras. Försäkringskassan har till exempel gått ut och förtydligat att sjukpenninggrundande bedömning inte utgår från diagnosen i sig utan från den nedsatta arbetsförmågan – det viktiga är hur din arbetsförmåga påverkas av sjukdomen, oavsett namn.

Varför tas diagnosen bort? En orsak är strävan efter internationell enhetlighet – att använda samma diagnosspråk globalt underlättar forskning och vård. En annan aspekt är att man vill introducera mer precisa diagnoser för stressrelaterade tillstånd. Utmattningssyndrom har kritiserats för att vara ett brett begrepp som rymmer allt från mildare stressreaktioner till svåra symtom. I framtiden kan läkare istället komma att använda andra diagnoser som bättre beskriver just dina specifika symtom. Exempelvis kan diagnosen “anpassningsstörning” (en form av stressreaktion) användas om symtomkriterierna uppfylls eller så kanske diagnosen “depression” är mer korrekt diagnos om det huvudsakliga problemet är de depressiva symtomen, eller som “ångestsyndrom” om ångestbesvär dominerar bilden. WHO har även infört begreppet “utbrändhet” (burn-out) i ICD-11, men där räknas det som en faktor som påverkar hälsotillståndet snarare än en sjukdom. Det är ännu inte helt klart hur diagnossystemet kommer att klassificera stressrelaterade tillstånd framöver – just nu pågår arbete för att ta fram rekommendationer.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram nya kunskapsstöd och riktlinjer för vården kring stress- och utmattningsrelaterade tillstånd inför förändringen. Dessa riktlinjer ska hjälpa vården (framför allt inom primärvården) att känna igen och behandla stressjukdomar även utan den gamla diagnoskoden. Socialstyrelsen ska också ta fram uppdaterade försäkringsmedicinska beslutsstöd – det vill säga rekommendationer för sjukskrivningstider och åtgärder – för de nya diagnoserna inom området stress/utmattning. Allt detta arbete ska vara klart före 2028.

I sammanhanget kan nämnas att cirka 20 000 personer om året blir sjukskrivna med diagnosen utmattningssyndrom i Sverige. Detta visar hur pass vanligt och erkänt tillståndet är. Dessa människor kommer inte bli utan hjälp – de kommer bara få sin ohälsa beskriven på ett nytt sätt i statistiken. Det viktigaste är att fortsätta söka vård och stöd om du mår dåligt av stress, oavsett vad diagnosen heter nu eller i framtiden.

Hur kan jag få hjälp?

Om du känner igen dig i beskrivningen av utmattningssyndrom eller upplever varningssignaler på långvarig stress, är det viktigt att söka hjälp:

Kontakta vården: Börja med att ta kontakt med en vårdcentral. Berätta om dina symtom och din stressituation. En läkare eller psykolog där kan göra en första bedömning. Vid behov kan vårdcentralen remittera dig vidare till t.ex. en psykiatrisk mottagning eller stressklinik, men ofta kan utmattningssyndrom hanteras inom primärvården med stöd av t.ex. psykolog och/eller fysioterapeut.
Ta kontakt med företagshälsovården: Om du är anställd och har tillgång till företagshälsovård, tala med din arbetsgivare om att få hjälp därigenom. Företagshälsan är specialiserad på arbetsrelaterad ohälsa och kan erbjuda samtalsstöd, arbetsplatsanpassning och rehabiliteringsplanering i samråd med din arbetsgivare. Det kan vara ett bra komplement till den vanliga vården och underlätta en hållbar återgång i arbete.
Hjälp för studerande: Om du studerar kan du vända dig till elevhälsan eller studenthälsan på din skola/högskola. De har erfarenhet av stressproblematik hos studenter och kan erbjuda stödsamtal eller vägledning, och i vissa fall hjälpa till med anpassningar i studierna.
Anhörigstöd: Att prata med någon du litar på i din närhet är också en form av hjälp. Även om vänner och familj inte “botar” utmattningen, kan deras stöd vara ovärderligt. De kan kanske hjälpa dig att söka vård, följa med på läkarbesök eller avlasta dig i vardagen. Ibland kan närstående behöva information för att förstå vad utmattningssyndrom innebär – du kan till exempel visa dem information från 1177 eller Socialstyrelsen.

Tveka inte att söka hjälp. Det finns en gammal fördom att “man ska bara bita ihop” vid stress, men utmattningssyndrom är ett tydligt tecken på att det inte fungerar längre. Att söka vård är inget misslyckande – tvärtom, det är ett modigt och viktigt steg mot att må bättre. I mötet med vården, var ärlig med hur du mår och vilka utmaningar du står inför. Ju bättre du och vårdpersonalen förstår din situation, desto mer träffsäkert kan hjälpen utformas.

Kom ihåg att du har rätt att förstå informationen du får av vården. Om något känns oklart, be dem förklara. Du kan också fråga om fast vårdkontakt – en utsedd person inom vården som hjälper till att samordna din vård och är en kontaktperson för dig genom rehabiliteringen. Allt detta är till för att underlätta din väg tillbaka.

Slutligen: det finns vägar tillbaka från utmattning. Många kliniker, som exempelvis Psykiatria och andra specialiserade mottagningar, erbjuder behandling för stress, sömnsvårigheter, depression och utmattning. Du är inte ensam om att uppleva detta, och det finns professionell hjälp att få. Med tiden, tålamod och rätt insatser kan du må bra igen.

Vanliga frågor och svar om utmattningssyndrom

Fråga: Vad är skillnaden på “vanlig stress” och utmattningssyndrom?

Svar: Stress i sig är en normal reaktion i kroppen – alla kan känna sig stressade under kortare perioder, till exempel vid en deadline eller livsförändring. Skillnaden är längden och återhämtningen: Vid utmattningssyndrom har du varit stressad under så lång tid, utan tillräckliga pauser, att kroppens "energireserver" är uttömda. Tidiga stressymtom kan vara tillfälliga och går tillbaka om man vilar upp sig. Men om den höga stressnivån fortsätter trots signaler på utmattning, kan tillståndet förvärras och övergå i utmattningssyndrom. Enkelt sagt kan man säga att stress är orsaken, och utmattningssyndrom är resultatet av kronisk stress. När man väl har utmattningssyndrom räcker det oftast inte med en kort semester för att bli frisk; det krävs längre återhämtning och ofta professionell hjälp för att ta sig tillbaka.

Fråga: Hur lång tar det att bli frisk från utmattningssyndrom?

Svar: Återhämtningstiden varierar mycket från person till person. Det beror på hur allvarlig utmattningen är, hur länge den pågått och vilka åtgärder som sätts in. Vissa börjar må bättre redan efter några månader med rätt behandling och minskad stress, medan andra kan behöva 6–12 månader eller ännu längre innan de känner sig återställda. Studier har visat att en grupp patienter fortfarande har symtom efter 18 månader trots behandling (särskilt de som varit allvarligt sjuka). Och en del kan uppleva viss kvarstående känslighet för stress under flera år, även om de i övrigt fungerar i vardagen. Det viktiga är att inte jämföra sig för mycket med andra – din återhämtning är individuell. Ta den tid du behöver och fokusera på små framsteg. Målet är hållbar förbättring, inte snabbast möjliga. Med tålamod och gradvis upptrappning av aktiviteter brukar de flesta kunna återgå till ett gott liv. Kom ihåg att även efter att du känner dig frisk är det klokt att ha balans mellan aktivitet och vila, för att inte riskera bakslag.

Fråga: Kan man bli sjukskriven för utmattningssyndrom?

Svar: Ja, utmattningssyndrom är en erkänd orsak till sjukskrivning i Sverige. Om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av utmattningssyndrom kan läkaren sjukskriva dig så att du får tid för vila och rehabilitering. Faktum är att omkring 20 000 personer per år sjukskrivs för utmattningssyndrom, så det är en vanlig åtgärd. Sjukskrivningens längd beror på hur svåra symtom du har – det kan röra sig om allt från någon månad upp till ett år eller mer i vissa fall. Försäkringskassan bedömer din rätt till sjukpenning utifrån hur din arbetsförmåga är nedsatt av ditt tillstånd, inte enbart utifrån diagnoskoden. Det innebär att du har rätt till sjukpenning (sjuklön/sjukersättning) på samma sätt som vid andra sjukdomar, förutsatt att läkaren intygar att du inte kan arbeta som vanligt på grund av sjukdomen. Många med utmattningssyndrom behöver sjukskrivning i det akuta skedet, eftersom det ofta är omöjligt att fortsätta jobba när man drabbats hårt – man orkar helt enkelt inte. Sjukskrivningen ger då en möjlighet att fokusera på återhämtning och behandling utan ytterligare stress. I takt med att du mår bättre kan sjukskrivningen trappas ned, till exempel att du börjar arbeta deltid innan du går upp till heltid igen. Kom ihåg att sjukskrivning är en del av behandlingen vid utmattning och inget att skämmas för – det är ett verktyg för att du ska kunna bli frisk.

Fråga: Vad händer när diagnosen tas bort år 2028?

Svar: När diagnosen utmattningssyndrom formellt tas bort 2028 innebär det att läkarna inte längre kommer att använda just den diagnoskoden i journaler och intyg. Istället kommer de att välja någon annan diagnos som passar in i det nya ICD-11-systemet för att beskriva dina besvär. Socialstyrelsen har pågående arbete för att ta fram tydliga riktlinjer så att patienter fortsatt får rätt vård och ersättning.

Fråga: Är utmattningssyndrom samma sak som depression?

Svar: Nej, utmattningssyndrom är inte samma sak som depression, men tillstånden kan likna varandra och förekommer ibland samtidigt. Utmattningssyndrom uppstår primärt på grund av långvarig stress, medan en depression kan ha många orsaker (bland annat biologiska, psykologiska eller ärftliga faktorer). Många med utmattningssyndrom känner sig visserligen nedstämda, men alla blir inte deprimerade. Faktum är att diagnosen tidigare kallades utmattningsdepression, men man insåg att utmattning kan ske både med och utan klinisk depression. Skillnaden i praktiken är att vid en egentlig depression kan man ha djup nedstämdhet, självkritiska tankar, hopplöshetskänsla och nedsatt glädje/intresse som huvudsymtom – dessa kan också finnas vid utmattning, men där är hjärntrötthet, kognitiva problem och fysisk utmattning mer framträdande. Ibland behöver läkaren avgöra vilket som är det primära problemet, eftersom behandlingen skiljer sig. Ofta överlappar de, och då behandlas båda tillstånden parallellt (t.ex. med både stressrehabilitering och antidepressiv läkemedelsbehandling eller KBT).

Fråga: Hur vet jag att jag inte har någon annan sjukdom?

Svar: Många oroar sig för om de exempelvis har någon allvarlig fysisk sjukdom eftersom symptomen vid utmattning kan vara diffusa (som trötthet, värk, hjärtklappning). När du söker vård för dina besvär kommer läkaren att göra en ordentlig utredning för att utesluta andra sjukdomar. Det tas blodprover som kan avslöja t.ex. sköldkörtelproblem (hypotyreos), blodbrist, vitaminbrist, infektioner eller andra avvikelser. Man kollar också upp eventuell hjärt-kärlsjukdom om du har mycket hjärtklappning eller bröstsmärtor, och andra relevanta tester beroende på symtomen. Utmattningssyndrom är en uteslutningsdiagnos, vilket betyder att den ställs först när man inte hittar någon annan medicinsk förklaring till tröttheten och de kognitiva symtomen, och man vet att det föregåtts av långvarig stress.

Fråga: Kan jag förebygga att bli utmattad igen i framtiden?

Svar: Ja, det finns mycket du kan göra för att minska risken för återfall i utmattning. En viktig del av behandlingen är ju faktiskt att lära sig strategier för stresshantering och att göra livsstilsförändringar för att hitta en hållbar vardag. Några råd för att förebygga utmattning är:

Prioritera återhämtning: Se till att planera in tid för vila varje dag och vecka. Återhämtning betyder inte bara sömn eller att “göra ingenting”, utan kan även vara aktiviteter som ger dig energi och glädje – exempelvis motion, hobbyer, eller tid med vänner. Hitta det som fyller på dina batterier.
Sätt gränser: Öva på att säga nej och sänka kraven där det går. Man kan inte vara perfekt på alla områden. På jobbet innebär det att kommunicera med chefen om din arbetsbelastning; hemma kan det betyda att dela på ansvar eller acceptera att inte allt blir gjort. Din hälsa måste få komma först.
Håll rutiner för sömn och motion: God sömn är A och O för att kroppen ska reparera sig. Försök ha regelbundna sömnrutiner och skapa en sömnvänlig miljö. Regelbunden lätt motion hjälper också mot stress – promenader, cykling eller yoga kan räcka långt för att stabilisera stressystemet.
Var uppmärksam på stressignaler: Lär känna dina tidiga varningssignaler (t.ex. spänningshuvudvärk, irritabilitet, glömska). Om du märker att de dyker upp, dra i bromsen omedelbart – skala bort så mycket stress du kan och öka vilan tills du är i balans igen. Ju tidigare du reagerar, desto lättare att vända trenden.
Ta hjälp i tid: Om du märker att du börjar må dåligt igen, vänta inte för länge med att söka stöd. Kontakta vården eller prata med en psykolog/kurator innan det går för långt. Ibland kan några stödsamtal i ett tidigt skede förhindra ett återinsjuknande.

Att förebygga utmattning handlar om att leva mer hållbart. Efter att ha gått igenom utmattningssyndrom har många lärt sig var deras gränser går. Det gäller att respektera de gränserna framöver. Men oroa dig inte, med tiden blir man oftast bättre på att hantera stress än man var innan – just för att man lärt sig den hårda vägen hur viktigt det är med balans.

Fråga: Vart kan jag hitta mer information och stöd?

Svar: Förutom att prata med din läkare eller vårdkontakt finns det flera pålitliga källor:

1177 Vårdguiden (1177.se) har utförlig information om utmattningssyndrom, stress och psykisk hälsa. Där finns även berättelser från andra patienter och tips på egenvård.
Socialstyrelsen har publicerat rapporter och kunskapsstöd om stressrelaterad ohälsa (och kommer som sagt med nya riktlinjer snart). Deras webbplats kan ha material för fördjupning, främst riktat till vårdpersonal men som även kan vara intressant för patienter som vill veta mer.
Försäkringskassan har information om hur sjukskrivning och rehabilitering går till vid utmattningssyndrom. De kan svara på frågor om sjukpenning, rehabiliteringskedjan och dina rättigheter ekonomiskt under din sjukdomstid.
Patientföreningar: Det finns ideella organisationer som t.ex. Riksförbundet Balans som stödjer personer med utmattningssyndrom, depression och bipolär sjukdom. De erbjuder ibland samtalsgrupper, föreläsningar och forum där du kan utbyta erfarenheter med andra. Ibland kan det vara skönt att prata med människor som gått igenom liknande saker.
Psykiatria och liknande kliniker: Många regioner har specialiserade stressmottagningar eller rehabiliteringscenter för utmattning. Du kan be din läkare om remiss dit om du känner att du behöver mer specialiserad hjälp än vad vårdcentralen kan ge.

Avslutningsvis – att söka hjälp är början på vägen mot att må bra igen. Utmattningssyndrom må vara en tuff upplevelse, men med kunskap, stöd och tid kan du återfå ditt välmående. Ta ett steg i taget, fira varje framsteg (hur litet det än kan verka), och kom ihåg att du inte är ensam och att det går att bli friskare. Sverige har mycket erfarenhet av att behandla stressrelaterad ohälsa, och även om själva diagnosnamnet “utmattningssyndrom” snart kommer ändras, så kommer omsorgen om drabbade fortsätta med oförminskad kraft. Du förtjänar att må bra – och hjälpen finns att få.